Utsatta områden i Liljeholmen – vad listan betyder
Begreppet "utsatt område" dyker ofta upp i nyheter och i diskussioner om var man ska bo. Det används ibland slarvigt, som en allmän stämpel på ett område. Men det är egentligen ett arbetsverktyg för polisen, med en bestämd definition. Här förklarar vi vad listan är, vad den säger om den här delen av Söderort och vad den inte säger.
Polisens definition
Polisen beskriver ett utsatt område som ett geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status där kriminella har en påverkan på lokalsamhället. Polisens lägesbild för länet delar dessutom upp områdena i utsatta och särskilt utsatta, som framgår redan av rubriken på den senaste listan.
Bedömningen görs av polisen själv, utifrån polisens lägesbild. Listan uppdateras med jämna mellanrum, och områden kan både tillkomma och tas bort. En plats på listan betyder att polisen prioriterar området i sitt arbete, ofta tillsammans med kommunen, bostadsbolag och föreningar.
Vad listan från december 2025 säger
I december 2025 publicerade polisen en uppdaterad lägesbild för Stockholms län. I Stockholms stad nämns bland annat Vårberg och Bredäng bland de utsatta områdena. Båda ligger i Skärholmens stadsdelsområde, som även omfattar Skärholmen och Sätra.
Ingen av de stadsdelar som den här sidan främst handlar om, alltså Liljeholmen, Fruängen, Västertorp, Mälarhöjden, Skärholmen och Sätra, finns med på listan.
Det är bra att känna till, men det är också viktigt att inte dra för långa slutsatser åt något håll. Listan beskriver polisens bedömning av ett område som helhet vid ett visst tillfälle. Den säger inget om enskilda gator eller hus, och den säger inget om hur det är att bo granne med ett område på listan.
Vad listan inte är
Listan är inte ett trygghetsindex eller en rankning av var det är bäst att bo. Den mäter inte antalet inbrott, och den säger inget om hur människor som bor i området har det i vardagen. I alla stadsdelar, oavsett om de står på listan eller inte, bor de allra flesta ett helt vanligt liv.
Det är därför bra att undvika att beskriva ett område bara utifrån listan. Det gäller både i samtal med grannar och i lokala grupper på nätet. Den som letar bostad gör klokare i att besöka området, prata med folk som bor där och titta på sådant som skola, kommunikationer och service.
Hur används listan?
För polisen är listan ett sätt att styra resurser. Ett område på listan får ofta ett mer långsiktigt arbete, där polisen samarbetar med andra aktörer i området. Kommunen och fastighetsägarna kan i sin tur prioritera sådant som belysning, skötsel och mötesplatser.
Vad kan man göra själv?
Trygghet byggs till stor del av de som bor i ett område. Två saker som fungerar i alla stadsdelar:
- Grannsamverkan. Polisen beskriver grannsamverkan som att boende håller lite extra uppsikt över varandras bostäder, vilket minskar brott och ökar både trygghet och trivsel. Vi har en guide för hur du startar en grupp.
- Trygghetsvandring. Enligt Socialstyrelsen är en trygghetsvandring ett sätt för boende och beslutsfattare i kommunen eller stadsdelen att tillsammans prata om hur området kan bli tryggare. Det kan gälla belysning, buskage eller trasiga portar.
Om något händer
Pågår ett brott, eller är någon i fara, ring 112. Vill du anmäla något i efterhand eller tipsa polisen, ring 114 14. Polisens publicerade händelser för området samlar vi i vår veckosammanfattning, med en förklaring av vad flödet visar och inte visar.