Starta grannsamverkan i Liljeholmen: steg för steg
Grannsamverkan är en av de enklaste och mest beprövade sätten att göra ett bostadsområde tryggare. Det kräver inga stora investeringar, bara att grannarna känner varandra lite bättre och har ögonen öppna. Här är en steg-för-steg-guide för dig som bor i Liljeholmen, Hägersten, Skärholmen eller något av grannområdena och vill komma igång.
Vad är grannsamverkan?
Polisen beskriver grannsamverkan som att de som bor i ett område håller lite extra uppsikt över varandras bostäder. Syftet är att minska brottsligheten, men också att öka tryggheten och trivseln. I praktiken handlar det om små saker: att lägga märke till en okänd bil som står länge, att ta in grannens post när hen är bortrest och att säga till om porten inte går i lås.
Det fungerar också. Enligt Stöldskyddsföreningen är risken att utsättas för inbrott 36 procent lägre i bostadsområden som har grannsamverkan. Siffran kommer från en studie gjord vid Malmö universitet 2019.
Steg 1: Prata med grannarna
Börja med dem som bor närmast, i trappuppgången, på gården eller längs gatan. Ett lapp i porten eller ett inlägg i föreningens kanal räcker ofta för att se om intresset finns. Grannsamverkan kan omfatta ett enda trapphus, en hel bostadsrättsförening eller ett villakvarter. Det viktiga är att området är tydligt avgränsat och att de som bor där vill vara med.
I ett flerbostadshus kan det vara klokt att involvera styrelsen eller hyresgästföreningen från början. De har ofta kontakt med fastighetsägaren, och det blir lättare att få gehör för till exempel bättre belysning eller lagade portlås.
Steg 2: Utse en kontaktperson
Varje område i grannsamverkan behöver minst ett kontaktombud. Den personen håller kontakten med polisen, sprider information till grannarna och samlar in listan över vilka som är med. Det är inget tungt uppdrag, men det behöver finnas någon som tar ansvaret.
Steg 3: Kontakta polisen
När ni är överens om att starta kontaktar ni den lokala polisen för er kommun eller stadsdel. Polisregion Stockholm har en sida om grannsamverkan med kontaktvägar per område. Där finns en rubrik för Skärholmen under Syd, men Liljeholmen, Hägersten och Mälarhöjden nämns inte särskilt.
Hittar ni inget lokalt kontaktombud kan ni ringa 114 14 och be att få prata med den som samordnar grannsamverkan. På så sätt hamnar ni rätt även om sidan inte listar just er stadsdel.
Steg 4: Uppfyll kraven för skylten
Många tror att grannsamverkan börjar med skyltarna. Det är tvärtom. Det räcker inte att sätta upp skyltar med texten Grannsamverkan, utan området måste uppfylla kraven för att få använda den officiella skylten. Vilka kraven är, och hur ni beställer skyltar, får ni veta när ni har kontakt med polisen och Samverkan mot brott.
Steg 5: Använd appen
För kommunikationen mellan grannarna finns en app för grannsamverkan. Enligt Stöldskyddsföreningen är den oberoende och kostnadsfri. Den gör det lätt att dela information om till exempel misstänkta händelser eller att någon reser bort. Tänk på att hålla tonen saklig, och att appen inte ersätter samtal till 112 eller 114 14.
Vad gör man i vardagen?
- Säg till när du reser bort. Be en granne ta in post och tidningar, och kanske ställa ut soporna.
- Lägg märke till ovanliga saker. Men döm inte människor efter utseende; det är beteendet som är intressant.
- Säg till om trasiga lås och belysning. Anmäl dem till fastighetsägaren eller föreningen direkt.
- Prata om nycklar. Stöldskyddsföreningen påpekar att man aldrig vet hur många nyckelkopior som kan finnas i omlopp. Det är värt att ta upp i föreningen, särskilt efter en flytt.
- Göm inte reservnyckeln utanför dörren. Stöldskyddsföreningen avråder från att gömma nycklar nära bostaden, eftersom tjuven vet var den ska leta. Lämna den hellre hos en granne du litar på.
När något händer
Ser du ett pågående brott, ring 112. Det gäller också om du ser att en grannes dörr är uppbruten. Vill du lämna ett tips om något som redan har hänt, ring 114 14. Berätta gärna för de andra i gruppen vad du har sett, men låt polisen sköta utredningen.
Håll liv i gruppen
Grannsamverkan fungerar bäst när den blir en del av vardagen. Ett kort möte per år, en gemensam städdag på gården eller en trygghetsvandring kan räcka för att hålla kontakten levande. Det viktigaste är att grannarna känner igen varandra. Då blir det naturligt att reagera när något inte stämmer.